Mariestad: Sjöstaden vid Vänern

På väg mot Mariestad fick snigeln en dusch inför besöket hos "doktorn" på fredag. Förutom service och byte av kamrem ska de titta på värmepannan, bromsar och stötdämpare. Det börjar kosta när åldern kommer i kapp, hen är ju trots allt fem år nu.

Det var ljuvlig försommarvärme denna dag, när vi parkerat åkte bord och stolar fram för lunch utanför Snigeln. Det var ett tag sedan det var möjligt. Utsikten mot staden och Vänern var vacker, speciellt på kvällen när belysningen i husen reflekterades i vattnet.  

Några smulor från äggmackorna hade hamnat på marken vilket lockade till sig gråsparvarna. Det fanns en liten brödkant kvar som de fick dela på. Inte mycket för ett litet gäng men tillräckligt för att de skulle sätta sig vid grannbilen och vila efter skrovmålet. Men nu får det vara nog, det är dags för dem att börja hitta föda i skog och mark.

Så småningom skulle staden upptäckas. Kyrkan borde vara central i den äldre delen så vi styrde kosan ditåt. Den sengotiska domkyrkan invigdes 1625 och är en av få kyrkor som byggdes i Sverige under 1500-talets reformation när Sverige övergick från katolicismen till protestantismen. Kyrkans egendomar konfiskerades och överfördes till kronan. Altarskåp och helgonskulpturer togs bort eller ersattes med motiv som fokuserade på Kristus och uppståndelsen. Resultatet från dessa ”kyrkotalibaner” har vi sett i många svenska kyrkor.

Det är en av de högsta kyrkorna i Sverige, tornet mäter 82,5 meter och är en av Mariestads högsta byggnader.  Under restaureringen 1905 tillkom de oputsade fasaderna i natursten samt tornspiran. Mariestad upphörde som stiftstad år 1647 så det är ingen traditionell domkyrka men den fick behålla titeln och är idag en del av stadens kulturarv.

Här ska man ju dricka en Mariestad. Det fanns en trevlig servering vid torget, de hade en ofiltrerad variant som var godare än den på flaska. Bryggningen upphörde 1972 när Spendrups tagit över och bryggs nu i Grängesberg. Där gick en 125-årig tradition i graven.

Kvällen avslutades med en promenad längs Tidan i kvällssolen. I branden 1895 brann stora delar av stan ner men längs ån fanns många byggnader från 1700- och 1800-talet kvar.